Helige Nikolaus - Den riktiga "jultomten"

Ja, ni vet väl att St. Nikolaus är den ursprungliga jultomten? 
Det engelska namnet för jultomten "Santa Claus" kommer just från Sant Nikolaus 
I katolska länder firar man "jultomtens" festdag den 6 december och det är redan då de öppnar sina julklappar (som i ex.Holland och Polen)

St. Nikolaus var en biskop i nuvarande Turkiet som  räddade tre flickor från att bli sålda av sin far. Familjen var fattig och fadern kände att han inte hade något annat val än att sälja sina barn så att de kunde överleva. En natt fick S:t Nikolaus reda på det här och bestämde sig för att rädda flickorna från prostitution. Under några dagar slängde han in en påse med guldkulor genom fönstret till familjens hus. Och på så sätt behövde familjen inte längre offra sina barn. S:t Nikolaus brukade även ge presenter åt andra barn på t.ex. skolor, daghem m.m. 

Därefter började man runt julen klä ut sig till St. Nikolaus, man tog på sig en röd dräkt, vit skägg, kräkla (biskopsstav), och mitra (biskopens huvudbonad). Det finns också en annan tradition om den germanska nordeuropeiska traditionen med hustomtar som har gått ihop med S.t Nikolaustraditionen. 
Hustomtarna brukar ha på sig en röd luva på huvudet. Man brukar tro att dessa traditioner har förenat sig med den om att Jesubarnet kommer med presenter åt barnen på Juldagen. I Italien brukar barnen hitta sina presenter vid julkrubbans fot, och man säger att de är från Jesubarnet själv. 
Det var kanske så sagan om jultomten & presenterna kom in till julen?

Nu bara lite kortfakta om St. Nikolaus (a.k.a. Santa Claus):
Han föddes under år 200-talet i en kristen familj i nuvarande Turkiet. 
När hans föräldrar dog ärvde han det dom hade och hjälpte de fattiga. 
Under en pilgrimsfärd till Jerusalem kom det plötsligt en häftig storm som gjorde sjömännen rädda. De började ropa till helgonet Nikolaus ”Be för oss till himmelens Gud, som du dyrkar!”
Nikolaus bad en kort bön och stormen lugnande ner sig.
Det är därför han är skyddshelgon över sjömännen och många hamnstäder. 
Han dog omkring 280-talet i Myra.

Saliga Kateri Tekakwitha

Saliga Kateri Tekakwitha

Högtid: 14 juli

Kateri föddes nära staden Auriesville, New York, år 1656 och var dotter till en Mohawk krigare. När hon var fyra år gammal dog båda hennes föräldrar av smittkoppor. En sjukdom som även angrep Kateri, och som lämnade kvar många ärr på hennes kropp och ansikte.

Kateri konverterade till kristendomen som tonåring och lät sig döpas vid tjugo årsåldern, vilket väckte stor fientlighet gentemot henne från stammens sida. Men trots att hon fick lida mycket för sin tro, förblev hon fast vid det. Kateri flyttade så småningom till en kristen indiankoloni i Kanada. I den kristna kolonin levde Kateri ett liv ägnad åt bön. Hon arbetade med att ta hand om fångar och med att vårda sjuka och äldre. Varje morgon, även under de kallaste vinter dagarna, stod Kateri utanför kapellets dörr och väntade tills den öppnade. Hon älskade kapellet och brukade stanna där tills den sista mässan för dagen firades. Hon var trogen eukaristin och Jesus.

Kateri dog den 17 april, 1680 vid tjugofyra årsåldern. Några minuter efter sin död, så försvann alla ärr Kateri hade på kropp och ansikte. Hon är idag känd som "Lily of the Mohawks" i USA och Kanada. Kateri saligförklarades 1980, och arbete pågår för närvarande för att få henne kanoniserad av kyrkan. Hon är den första indianen som har saligförklarats. Än idag besöker hundratusentals pilgrimer hennes födelse plats vid Auriesville, New York.

Saliga Kateri värnar om miljön och ekologin.

Om ni vill läsa mer om Saliga Kateri, kan ni besöka www.lily-of-the-mohawks.com, eller www.catholic.org/saints

Heliga Clara

Heliga Clara

Firas den 11 Augusti

St. Clara av Assisi föddes 16 juli 1194 och dog den 11 augusti 1253.

Clara var en vacker italiensk adelsdam som grundade en nunneorden som kallas "klarissorna." När hon hörde Franciskus av Assisi predikningar, brann det i hennes en stor önskan att imitera Franciskus och leva ett fattigt ödmjukt liv, för Jesus. När hon fick höra att hon skulle giftas bort till en snuskigt rik man, rymde hon hemifrån, till ett litet kapell utanför Assisi, där hon lovade att ge sig själv till Gud. Den helige Franciskus klippte av Claras hår och gav henne en brun klänning att bära, bunden med en enkel rep runt midja.

Hennes föräldrar försökte på alla möjliga sätt att få Clara att återvända hem, men det var förgäves. Så småningom kom även hennes syster den heliga Agnes att joina henne. Agnes har sin egen lilla historia, om martyrdom och trofasthet, hon mördades när hon bara vara 13 år. Men vi kan prata mer om henne en annan gång ;).

Det kom fler och fler kvinnor som sålde allt de hade och levde utan pengar tillsammans med Clara. Clara och hennes nunnesystrar hade inga skor, åt ingen kött, levde i ett fattigt hus och var tysta det mesta av tiden. Men de var ändå väldigt lyckliga, eftersom Herren var med dem. En gång räddade Gud dem från en arme av soldater som tänkte råna klostret. Clara stod framför soldaterna, föll på knä medan hon höll i det heliga sakramentet och bad ”Oh Herre, skydda dessa systrar, som jag inte kan skydda nu”. En röst svarade nått i stil med ”Jag ska ta hand om dem”. Soldaterna sket på sig och sprang därifrån.

Den heliga Clara var sjuk och led av stora smärtor under en stor del av sitt liv. Men hon sa att ingen smärta kan bekymra henne. Hennes glädje att tjäna Gud var enorm, ”De säger att vi är för fattiga, men hur kan ett hjärta som bevarar Guds oändlighet kallas fattig?"

Heliga Clara helgonförklarades av påven Alexander IV 26 september 1255. Hon är helgon för människor med ögonsjukdomar, guldsmeder, och tv.

Helige Johannes av Gud

Helige Johannes av Gud, ordensstiftare

8 mars



På kvällarna och under natten kunde man på Granadas gator möta en utmärglad man i munkdräkt, som med orden: ”Gör det goda, broder!”, räckte fram sin kollektpåse. Hela staden kände honom. Han sov knappt, utan arbetade hela dagen för sina sjuka och tiggde för dem under natten. Han ansåg att han redan förlorat för mycket tid på onödiga saker.

Johannes av Gud föddes år 1495 i Montemoro Novo i Portugal. Han hade prövat allt. Han hade varit herde, bonde, soldat i kejsar Karl V:s armé. Vid 40 årsålder hamnade han i Granada, där han sålde böcker och helgonbilder.

Så varför förändrade Johannes sitt liv så drastiskt? Det var nämligen en predikan av den helige Johannes av Avila år 1539 som förändrade hans liv fullständig. Han började gå barfota och delade sina få ägodelar med de fattiga. Myndigheterna ansåg att han hade blivit galen och spärrade in honom på hospitalet (sjukhus). Trots att staten på den tiden hade pengar så var sjukhusen samhällets skamfläck. De liknade mer ett fängelse där de sjuka inte fick komma ikontakt med resten av samhället.

Snart visade det sig att Johannes var allt annat än sinnessjuk. Med kärlekens kraft började han reformera Granadas sjukhus. Han införde stränga hygieniska regler, lät utbildad personal ta över sjukvården – kort sagt: han byggde det första moderna sjukhuset i världen. Den bästa vården som han lärde var kärleken till de sjuka.

Strax efter hans död den 8 mars år 1550 grundade hans lärjungar de barmhärtiga brödernas ordern, som spred sig över hela den katolska världen. Alla katolska storstäder har ett sjukhus efter den heliga Johannes idéer, och än idag erbjuder de den bästa och modernaste läkarvården – men först och främst en djup kärlek till de sjuka.

Helige Johannes av Gud är skyddshelgon för de döende, brandmän, hjärtpatienter, och sjukhus personal.

Heliga Zita

Heliga Zita
27 april

Född 1218 i byn Monsagrati nära den toskanska staden Lucca av fattiga bönder, fick Zita aldrig någon nämnvärd utbildning. Men redan som barn levde hon ett djupt andligt liv efter mycket enkla principer. Vad hon än hade för sig, frågade hon alltid först sig själv: ”Kommer Jesus att tycka om det?” Med denna fråga för ögonen växte hon upp och blev en from och arbetsam kvinna, som hjälpte till i föräldrarnas lantbruk.

När hon var 18 år gammal, tog hon tjänst hos den rika familjen Fatinelli i Lucca. Hennes fasta principer tillät henne inte att ge efter för stadens lockelser. Med sin frus tillåtelse stod hon upp mycket tidigt och när det övriga tjänstefolket vaknade, var hon redan tillbaka från det dagliga kyrkobesöket och vid sitt arbete, som hon förrättade bättre än alla andra. Detta väckte tjänstefolkets avund och när hon alltid avböjde att gå ut i staden och ”roa sig” uppstod även hat gentemot henne. Zita behöll dock sitt glada sinne och mötte alla med vändlighet.

Efter några år blev hon utnämnd till husets förvalterska. Till hennes plikter hörde att också att dela ut allmosor till de fattiga. Hon gjorde så med stor kärlek till de utslagna, och till pengarna som hennes herrar hade bestämt för det ändamålet, lade hon alltid det som hon hade sparat av sin egen lilla inkomst. Men så blev hon anklagat för att hon förskingrade sina herrars egendom. För att se om anklagelserna stämde, väntade Fatinelli på henne i ett gathörn och när Zita gick med ett förkläde fullt med mat för de fattiga, frågade han henne, vad hon hade i förklädet. Zita svarade, att hon hade samlat ihop lite ved för en fattig kvinna som frös, och när hennes herre befallde henne att öppna förklädet, fanns bara torra kvistar.

Åren gick och Zita blev allt mer aktad och älskad i hela staden. När den trogna och ödmjuka tjänarinnan dog vid 60 års ålder, blev hon snart vördad som helgon. Än i dag ligger hennes oförmultnade kropp i en glaskista, klädd i tjänsteflickornas dräkt.

Hon är helgon för tjänstefolk, människor som förlöjligas för sin sympati, våldtäktsoffer, servitörer

Agata

Heliga Agata, jungfru och martyr

5 februari

Agata växte upp i en rik kristen familj i Catania (ligger i Sicilien). Kejsaren Decius gav sin ståthållare Quintinianus (jag vet jobbiga namn) uppdraget att utrota kristendomen på ön, som fick av en tjallare reda på att den rikaste och vackraste flickan i Catania, samtidigt var den ivrigaste bland stadens kristna. Han lät gripa henne och föra henne fram till förhör. Under hela vägen till domstolen bad hon Jesus om kraft att härda ut till slutet. Quintinianus blev så gripen av hennes skönhet, att han lovade att frige henne, om hon blev hans. Men Agata svarade: ”Jag är kristen och min Brudgum i himmelen”. För att bryta hennes motstånd skickade ståthållaren henne till en kopplerska som med ord och exempel skulle övertyga Agata att ge med sig. Det varade en hel månad, tills kopplerskan gav upp och skicka henne tillbaka till Quintinianus obruten.

Denne blev så arg över Agatas ståndaktighet, att han genast lät spänna fast henne på sträckbänken. Tortyren började med att han lät skära av hennes bröst. Sedan vred man hennes armar och ben ur led och brände henne på hela kroppen med facklor. Under natten visade sig dock den helige Petrus i fängelset och helade Agatas sår. När Quintinianus nästa morgon såg den återställda flickan blev han ursinnig av vrede. Han befallde att täcka golvet med glödande kol och vassa flisor och att rulla Agata på dessa tills hon dog. Den halvdöda söndertrasade fången kastades in i fängelsehålan, då en plötslig jordbävning hade förhindrat att tortyren fullföljdes. Men Agata bad ”Herre, det är nog, tag min själ!” – och blev hörd. Året var 252.

Vid Agatas grav hände många mirakel. Mest känd är den av heliga Lucia, som begett sig till Catania för att be om sin moders hälsa och blev bönhörd. En annan är då vulkanen Etna några sekler senare hade ett utbrott och Catania hotades av lavaströmmen, tog invånarna Agatas slöja och gick eldfloden till mötes. Lavan stannade och staden var räddad. Så blev Agata helgonet att vända sig till för skydd mot vulkanutbrott och eldsvådor samt för kvinnor i fara. Men även för följande saker...

* för en kick av xtra mod

* för hjälp att stå för det man tror på

* för hjälp att motstå assimilations press

* för tillgivenhet gentemot vår tro

* att växa i kvinnlig styrka

* hela sexuellt utnyttjade offer

* för förföljda kristna

... och mycket mer

Bön:

Saint Agatha, you suffered sexual assault and indignity because of your faith. Help heal all those who are survivors of sexual assault and protect those women who are in danger. Amen

Domenico Savio

Domenico Savio

9 mars

Domenico föddes år 1842 i Riva di Chieri av fattiga lantarbetate. Vid sju års åldern fick den fromme pojken ta emot sin första kommunion. (Vid den tiden brukade detta ske efter att man uppnått 12 år). Med ett barns handstil men med en vuxen människas beslutsamhet skev Domenico på en papperslapp sitt livs motto: ”La morte, ma non peccati” – Hellre dö än synda! – För sitt glada sätt och sin förmåga att vedergälla ont med gott blev han älskad av sina kamrater och lärare. När han kommit till Don Bosco’s ”oratorium” märkte den helige prästen genast att pojken var ”gjort av gott tyg”. Domenico tog upp ordet och sade till honom ”Om jag är tyget, skall ni vara skräddaren”. Även i sin nya skola hos Don Bosco blev han omtyckt av alla. När han övertygade andra om att låta bli att synda, gjorde han det taktfullt, att ingen kände sig sårad.

En gång hörde han en kusk svära. Domenico frågade honom mycket artigt, om han kunde visa honom vägen till oratoriet. Kusken svarade vänligt, att han tyvärr inte visste vägen dit. Då bad pojken mannen, om han kunde göra en annan väntjänst för honom. ”Gärna”, svarade kusken. Och Domenico sade: ”Var snäll och missbruka inte längre Guds namn”. En annan gång såg han en soldat i paraduniform, som inte ville böja knä vid Kristi Lekamens procession. Utan ett ord bredde han ut sin rena näsduk på marken framför soldaten och föll själv på knä bredvid honom. Soldaten rodnade och följde hans exempel.

12 år gammal visste han redan att han snart skulle dö. Slutligen blev han så svag att han inte längre orkade läsa eller leka med sina kamrater. Don Bosco såg att det vore bäst att skicka honom till familjen. Pojken förstod att detta var dödsdomen. Med ett leende tog han avsked från sina vänner: ”På återseende hos Jesus!”. Sina bedrövade föräldrar tröstade han så gott han kunde. Hans sista ord var: ”Käre pappa, jag har aldrig sett något så underbart som jag ser nu.”

Han dog den 9 mars, 1857.

Idag är Domenico skyddshelgon över alla skolbarn och ministranter.